Ledig idag?

Verkar inte bättre, sitter här och funderar på vad jag skall sysselsätta mig med under dagen.
I fredags hade jag en ganska intressant dag på jobbet, jag skall stapla upp den i något enklare form.

- Klev upp fast besluten om att göra en halvdag eftersom det var skruvning inplanderad på kvällen, monterade ett badrum i helgum samt lite annat jox dagen innan och återstodden  av arbetet skulle sedermera täcka bra precis halva dagen enligt mina optimistiska beräkningar. Det jag hade kvar att göra var att få igång värmen i huset jag var i, byta tre st ventiler på inkommande vatten, i vanliga hus brukar vattnet komma in på ett ställe, dock inte i detta hus. här var det tre ställen. Jag hade fått förtäjlt att avstängningen fanns ute på lägdan ungefär där vid "stolpen" som stack upp ur snön. Föregånde montör hade tydligen hittat denna utan problem, troligtvis eftersom denne var på plats i november då snö'n ännu inte låg 80cm djup. För att ta mig till mitt mål behövde jag en spade, det hade jag tait med mig hemifrån, ett spadtag senare gick den av...
det enda som fanns på platsen som liknade en spade var en koksskyffel till en gammal ctcpanna, cirka 10cm bred och 30cm lång, dvs inte den mest optimala snöröjaren. Trotsande den 20 gradiga kylan stövlade jag ut i avgrunden och började skotta, fann tillslut det lilla metallock på marken som gömde det jag sökte. skruvade av vattnet och åkte ner till huset igen, till min förvåning fanns det fortfarande vatten med fullt tryck överallt i huset. Efter 3 meningslösa telefonsamtal och en sväng på "byn" för att hitta nå'n i vattenföreningen tog jag min spade och grävde ännu djupare i snödrivan, hittade där en till avstängning cirka en halvmeter från den första. Stängde även den här och åkte ner igen, samma sak..
Nu måttligt irriterad åkte jag upp en tredje gång, slungade ännu mer snö och hittade en tredje avstängning...
Nu var iallafall vattnet avstängt och jag kunde återgå till arbetet, jag gjorde det jag skulle och släppte på vattnet igen, nu hade helvetet frusit.
Tog då beslutet att jag måste försöka fåi gång värmen i huset, gick ner i källaren och slog igång elpannan, tro om den fungerade? två timmar senare efter felsökning och understöd från elektriker var det konstaterat att kretskort samt reläer hade brunnit, omkoppling av dessa skedde och tillslut började det mullra i elpatronerna och eon jublade. När jag sedan åkt hem och ätit lunch tog jag min an frysningen, detta gick dock över förväntan, tog bara drygt en timme. Se'n var klockan halv fyra heldagen var ett faktum.. Ännu en vanlig dag på jobbet =).

Igår kväll hade vi middagsbjudning här hemma, det vasr tämligen angenämt. Jag och johan gjorde kycklingfile fylld med lufttorkad skinka, soltorkade tomater samt fetaost, det blev väldigt gott, efter detta gjorde vi en vitvinsås, allt i bästa Keith Floyd-anda, Ingalill och Wilma hantlangade och Annica hade gjort nå'n efterätt med blåbär, hallon, vit choklad och glass, allt övervakat av ordföranden för kost & näring.
Jag var så mätt att jag nästan inte orkade med nått godis efteråt.
men bara nästan...

jahaja.

Idag beställde jag en termometer från clas ohlsson efter ett uppvaknande mail från Anders, precis vad jag sökte, dock fanns den inte igår, jag svär! Förmodligen så kollade jag under fel flik, så nu har jag beställt en termometer för 469 kr och pröjsar frakt a' 189 kr för företagspaket, så man kan säga att jag gick back cirka 400 kr eftersom jag åkte ner till sundsvall igår och bommade fullständingt mitt utsatta inköp. Jag hade som tänkt att jag skulle blogga om mitt eviga krig med Ingalill med standbyknappen på teven, och skulle enligt uträkning hävda min rätt i denna fråga. Vi alla har våra små saker vi gör, jag lämnar tex alltid te-koppen kvar på vardagsrumsbordet och min älskade stänger alltid, märk ALLTID av teven på knappen, se'n kommer jag, sätter mig i soffan och ser att lampan inte lyser. NEJ tänker jag uppgivet och går och snäppar på teven. Ingalill hävdar att elförbrukningen är jättehög på standby och att man kan ha roligare för dom penarna. Jag å andra sidan hävdar att den tid det tar för mig och kliva upp och trycka på knappen, och sedan tillbaka till soffan igen är värd dessa pengar. Nu har jag räknat..
Vår teve drar 0.4w i standbyläge, utslaget på ett år blir det cirka 350kwh, med dagens elpris cirka 400 kr. Efter nogrann mätning har jag konstaterat att det tar mig cirka 10 sekunder att kliva upp ur soffan trycka på knappen och återvända till soffläget. Standbytstafetten sker i runda slängar två ggr om dagen så utslaget på ett år blir det 120 min, alltså 200kr i timmen skattefritt.
Då kan man fråga sig vad man får för 200kr idag? nästan en platta öl, en god middag, en resa tur och retur till sundsvall, en halv termometer bara för att nämna några saker.
Efter noga överläggning med mig själv så kan jag inte säga vem av oss som har rätt eller fel, men en sak vet jag, det är att nästa gång jag åker till svall så köper jag fjärrstryda eluttag, då behöver jag bara sträcka på armen lite för att få igång apparaten. Kostar dom under 200 kr så har man ju en pay off-tid på bara ett år. Jag tror lösningen är nära nu... =)

Långt mellan gångerna även här...

Läste hos Sara att hon inte har skrivit på sista tiden, inte jag heller men jag ursäktar mig inte eftersom tiden inte räcker till, och då menar jag inte fritiden utan väntetiden för att komma in på den förbannade sidan. Jag har för er som inte vet nu blivit officiellt nedgraderad från 8mbit/s till 0.35mbit/s och det känns kan jag säga, dra B i G vad sakta det går. Ringde förövrigt mina ärkefiender på fd televerket och härjade häromdagen och lade till mig med min allra charmigaste sida. Efter att ha bommat tredje försöket i talsvaret så gav datorn på andra sidan luren upp och jag skulle få tala med en ritkig människa, därest trodde jag situationen skulle förbättras, så efter 15 minuter och 32 köplatser så får jag äntligen försöka. Jag tror inte jag hinner yttra orden "bekymmer" "märkligt" "problem" så är jag vidarekopplad till teknisk support, 10 minuter till i väntans tider. Jag kan inte minnas att jag hann prata med någon på denna avdelning för innan jag visste ordet av var jag på väg till felanmälan, där skulle jag knappa in vilket nummer som tjänsten inte fungerade på...
Jag antar att ni kan gissa vilka framsteg jag rönte denna dag, ehuru så har jag nu lagt ut detta bekymmer på entreprenad till en till mig gammal överordnad på ovan nämda kundstjänst vars positionering nu innebär en telebutik i sollefteå, det känns som att mitt egna engagemang börjar tryta en aning så det kan vara bra att låta någon annan försöka medan jag samlar nya krafter. Förhoppningsvis har denne kvar värdefulla kontakter sedan vår gemensama straffkommendering på "verket".
Jag fick en lucka idag och drog helt sonika iväg till Sundsvall för att inhandla en termometer. Tanken är att jag skall använda denna vid felsökning av diverse apparatur som på ett eller annat sätt inte fungerar tillfredställande, det har nämligen visat sig att givare är ett tämligen förekommande fel vilket innebär driftstörningar i värmeanläggningar speciellt vid denna kalla väderlek.
Hur det nu är möjligt så hittade jag inte det jag sökte, jag vet att clas ohlsson har haft en sådan jag söker men den har tydligen utgått, likaså dom andra stormarknaderna som har sitt säte i detta kepsgubbars mecka kunde inte uppbringa tingesten för mina önskemål, undrar om telia har ett finger med även i detta spel?
 Det närmaste jag kom var IR termometer med dessa funkar inte mot kopparrör, "försök övertyga herrn bakom disken på kjell & company detta". Nu är jag hemma igen men jag kom iallafall över en ny verktygslåda, lite verktyg, en radio jag kan ha med mig ut när jag jobbar, och lite annat smått och gott.  Nu skal jag ut och leta ved under presseningen..
-25.5 Over and out!

Åderlåtning..

I höstas började jag lämna blod, idag lämnade jag för andra gången. Det kan inte finnas någon i blodcentralens register som har fler ursäkter eller bortglömda tappningar, eller heter det givningar? Hur som helst så har det varit otroligt svårt att få tiderna att klaffa, jag har som inte kunnat bestämma vart jag skall vara och jobba tre veckor framåt då rätt vad det är så ligger man nere i nå'n pumpgrop 8 meter ner i marken när dom ringer och frågar vart man är. Allt verkar tydligen vara glömt och förlåtet idag när jag väl ramlade in med hjärtat i halsgropen, för er som missade det så var det -30.7 i morse på berget och batteriet i caddyn verkar inte vilja göra mycket väsen av sig då, endast ett litet väs, se'n slocknar allt. Så fram med starthjälpen, igång med bilen, upp till johan, säga hej till tusse, springa ner i källarn och hämta ett batteri, leta rätt på startkablar, snubbla över tusse på vägen uppför trappen, iväg som ett skott, men jag hann iallfall.
Dessvärre kändes det som om dom tappade hela märgen ur mig idag då jag vid tolvtiden blev liggandes som en tarm på soffan. Situationen förbättrades inte av att jag likt en ambulans fick rycka ut på en vattenskada samt en frysning. båda objekten innefattade krypande under hus, pulsande i snö, klätrande nerför stegar etc. Kom iallafall hem halv fyra efter att mer eller mindre gett upp frysningen för dagen, huset hade stått tomt i flera dagar och förmodligen så var det en 10 meter lång isbit i min väg för att nå den flytande vätskan ute i brunnen, det hade nog gått bra om inte hålet i galvledningen var likt ett knappnålshuvud och nere, under, bortanför och innanför där jag själv var.. Vi bestämmde att eftersom ingen bor i huset för stunden så skulle vi försöka en dag då kvicksilvret syntes på temometern. Nu ska vi i Beatween ha bandmöte, vi fick en spelning som skall gå av stapeln i slutet av februari, nu fick magnus ett sms igår där det tydligen föreligger önskemål om att vi INTE skall spela Gyllene Tider. Detta var kanske inte så lyckat eftersom i stort sett dom flesta av våra upp-tempolåtar består av sådana av Gessle komponerade alster. Beställaren visste mycket väl att vi gärna framför dessa kompositioner vid väl valda tillfällen såsom exempelvis spelningar så varför höra av sig två veckor innan speldatum känns väl inte sådär jättekul. Att byta ut en tredjedels reportoar på två veckor och få det att låt för nå'nting tror jag inte vi hinner med då vi tro det eller ej har riktiga jobb på dagarna. Vi får se vad bandmötet utmynnar i, personligen tror jag att dom fått tag i ett billigare band och såg det som sin chans att bli av med oss, för min del känns det som om det kvittar eftersom jag inte vill stå och spela för folk som inte vill höra. Men å andra sidan får dom ju fan skylla sig själva, man lejer ju fan inte en elektriker för att snickra. det är ungefär som att Arnold Schwarzenegger skulle försöka bli guvernör, det bara går ju inte.....


Vem stjäl min ved?

Svaret är moder jord. Veden sjunker ner i dyn. Jag måste bygga en vedbod, så fort jag har gjort klart alla jobb jag har inbokade, efter jag har lackat caddyn, lagat peven, gipsat garagetaket, bytt garageport, grävt om vatten och avlopp till Johans hus och lillstugan, rostlagat mammas bil, fått mina egna bilar genom bestiktningen, bytt handtag på skåpluckorna i köket, osv osv.
2003 byggde tog jag beslutet att bygga ut min mammas garage här hemma på berget, ide'n var att jag skulle ha någon form av värme i garaget eftersom det från början redan var varmbonat, det visade sig bli en gjutjärnspanna av 1970 års modell som tidigare stått i sögår'n i kvitsle, funkar perfekt. Men såklart inte utan vissa problem.
För bra precis två år sedan köpte jag och Johan en billyft eftersom vi var vääääldigt less på att ligga på golver och skruva, och nu när vi hade värme hade vi ju som blivit bortskämda. Vi kunde inte gärna vänta utan i mellandagarna 2006 drog vi iväg och köpte en billyft i ö-vik, det var ungefär lika kallt som det är nu. Efter nogranna mätningar hade vi konstaterat att takhöjden var alldeles för låg, det var glocalnetvarning om man säger så. Lösningen löd som följer. Pappa hade nämligen när han gjorde garaget byggt på takstolar av mindre modell för att få dom att passa till det nuvarande garaget, om vi gjorde ett burspråk där lyften skulle stå upp till den övre takstolen så skulle vi erhålla en höjd på 3.5 meter, vilket var en fullgod höjd för att kunna hissa upp en berlingo max, detta hade jag räknat ut och ritat upp i autocad och jag måste säga att det såg bra ut på papperet, men efter ett par år i rörbranschen så har jag lärt mig att det som ser bra ut på papper inte nödvändigtvis behöver vara så bra i verkligheten. Som dom handligens pojkar vi är så lät vi ingen tid gå till spillo. Vi rev ner taket på garaget i nästan 30 gradig kyla utan en tanke på att man kanske behövde någon form av byggmaterial för att kunna utföra denna uppgift. Det var ju ändå lördag i mellandagarna och alla "stora byggmarknader" i sollefteå hade typ stängt. Och att bygga något med större yta än ursprunget med samma material torde vara omöjligt, men vi lyckades på nåt för mig än idag obegripligt sätt få ihop det. Det såg ingalunda bra ut men funktionen var näst intill tillfredställande. Problemet som återstod och fortfarande återstår är att isoleringen på vinden är efter detta ingrepp inte vad den var, det fattas nå'n kvadratmeter här och där, och på utbyggnaden fattas nästan allt. Allt detta har den effekten att när jag eldar, så eldar jag inte bara för kråkorna, jag är ganska övertygad om att jag höjer medeltempraturen på gruvberget med 2 grader. Nästa följdproblem är att vedåtgången är tämligen hård nu under dessa kalla månader. Själva vedhanteringen är också bland det absolut tråkigaste jag vet, därför kommer veden inte så mycket längre än den halvmeter som är ner till marken. Hela kalaset slutar ofta med att jag slänger en pressenning över h*lvetet och inbillar mig själv att det kommer funka perfa. Men nu är det ju så att här i sverige har vi ibland snö på vintern, och i år har vi haft mer snö än på minst tio år. Att förflytta detta gröna jävuls-påfund brukar gå ganska bra medans vedhögen är stor och snö'n inte ligger så tung. När man senare eldat upp ett antal kubik och vedhögen inte lika ståtligt gör sig påminnd och snö'n ligger vit på taken så kan situationen bli lite jobbigare, pröva att lossa en pressenning på 7.6x12 meter som ligger under 70 cm snö och fastfrusen i marken. Efter frenetiskt spettande och stånkade så har jag fått en öppning på cirka 1 gånger 1 meter där jag liksom kryper in och kastar fram veden, så om ingen hört av mig på ett par timmar så vet ni vart ni skall leta, då ligger jag förmodligen under en lavin av blandved..
Därför måste jag bygga en vedbod.


Ingen turbo i år heller??

Jag hade en svag förhoppning om att jag skulle kunna ta mig an min andra ögonsten i vår, min fina 240 turbo, som jag vårdat ömt se'n den kom mig i besittning för cirka sex år sedan. Jag hade länge letat en "drömbil" i form av ovanstående modell men redan för sex-sju år sedan var dessa otroligt svåra att hitta till lämpligt pris. Det tedde sig iallafall så att jag hittade en i Gävle som ägdes av en före detta granne som emigrerat till sydligare breddgrader.
Helt osedd köpte jag den över telefon och åkte ner med min vapendragare Ford "Niklas P- nuvarande bilförsäljare..." för att hämta vraket. Ja, ett vrak var det allt. Enligt vad vägverket kunde förtälja så fanns det ett antal lyckliga ägare innan mig, det verkade helt sonika som att alla artonåringar i gävle med omnejd hade någon gång haft bilen i sin ägo, den var lite modifierad, det vill säga det fanns nästan inget golv i den, inga bakskärmar, inga motorkuddar, en växellåda med nästan obefintligt lager på utgående axel, det gjorde dock ingeting eftersom det nästan inte fanns nåt avgassystem så man hörde inte eländet. Trots dessa fakta var köpet inte mindre intressant för mig, jag fick ju med extragrejor i form av en intercooler som "läker litegrand", en växellåda som "är bättre än den som sitter i bilen" för att nämna några saker, det var ju för fan en turbo i den! För er som inte vet så är en turbo i en volvo 240 ungefär som en packåsna på steroider, retar man den lite grand blir den jävligt elak, effekten blir efter en gastryckning att först händer ingenting, ingenting, ingenting, och se'n kommer allt! Fantastiskt kul och med oväntad effekt..
Iallafall så fick den efter en felfri färd hem på Gruvberget gå en vecka innan jag ställde av den för att totalt plocka ner den, demonteringen gick snabbt. se'n tog orken slut och blev den ståendes nästan ända tills februari nå'n gång om jag inte minns fel. Då fick den nytt golv, nya skärmar, dörrar, sparklådor, skärmkanter osv, dagen då Sara gick ut nian körde jag in den i lackboxen. så nå'n gång i slutet på juni så fick jag för första gången köra den genom besiktningen. Se'n gick det några år och jag gjorde lite åt den pö om pö varje vår, men nu senaste åren har det alltid dykt upp andra objekt som tagit min dyrbara fritid. Det har varit saabar som har skurit, sabbar som behövt lackas, duetter som ska renoveras och nu i år har det dykt upp en ny hyresgäst i garaget. En PV...
Den tillhör en släkting till en släkting som tillbringat stor del av sin ungdom åkandes i detta fordon. Ingen förstod bättre än jag hur mycket en "gammbil" kan betyda så jag lovade vid ett svagt ögonblick förmodligen under inflytande av diverse dryckjom att jag skulle fixa den åt honom. Nu har detta inte vållat några problem eftersom det funnits gott om tid att skjuta på projektet, men jag vet och känner att dagen kommer närmare då jag måste ta tag i objektet.
Jag tycker ju förvisso att det är riktigt roligt att hålla på bara man har tagit sig igenom det värsta, det vill säga rostlagningen. Jag får helt enkelt förlita mig på att min jämnlike i garaget "Johan" än en gång har tid och lust att ge sin bror en hjälpande hand eller sju.
Så min planering om att få göra den sista putsen på min egen ögonsten, det vill säga plocka ur motorn, måla motorrummet och fixa till inredningen får vänta tills nästa år, om inte ett under sker vill säga. Känner jag mig själv rätt så är detta under föga troligt.
I övrigt så rullar dagarna på som bara den. Jag har dock börjat fått en handledsperiod igen. Jag får nämligen väldigt ont i min högra handled ett par gånger om året, är tydligen nå'n jävla slemsäck som letat sig in precis i leden och iriterar jag den så irriterar den mig än värre, jag hadde detta problem på båda handlederna tills för ett och ett halvt år sedan då jag bröt den vänstra. se'n dess har den funkat helt klockrent. Den metoden känns kanske inte så aktuellt i nuläget då jag själv måste betala min egen lön. Så jag får nöja mig med spikmattor, grönt te och en jävla massa omega 3.
I övrigt kan jag meddela att jag och mitt försäkringsbolag inte är riktigt överens. Jag har två gånger det senaste halvåret fått utbetalningar från försäkringsbolaget eftersom min bil är avställd, trots att den enligt vägverket är påställd. Vi alla vet hur roligt sådana historier kan bli när dom där gamarna som jag inte kommer ihåg namnet på tar 50 spänn om dagen för att man har bilen påställd men inte försäkrad. jag ger mig fan på att telia har ett finger med i spelet här också..
Inget nytt på den fronten för övrigt, men det lutar åt att Johan få skaffa bredband för ahn kan tydligen ha 12ggr värre hastighet än vi som bor 30 meter bort.
Tack för det..


Flaskpost från telia

Plötsligt hände det, ett sms i min telefon, två och en halv vecka efter min e-postade fråga, är det inte fantastiskt vilken ruljans det må vara på kundtjänsten hos ovan nämda företag, inte undra på att aktien är stark som berget...
Jag kan med en gratulerande hälsning från Linn Lundberg på teliakundOtjänsten meddela att vi kan ha bredband! Kan ni tänka er.. Dock är den högsta hastigheten 1-2 mbit. Likt en apa på ett mensamöte förstår jag än en gång ingenting. Det verkar inte finnas någon här i världen som kan förstå att jag sitter och skriver detta meddelande, just nu, live, på riktigt från en 8 mbits anslutning, och 50 meter bort i grannkåken ligger det en 24 mbit intryckt i telejacket. Nu börjar Emil bli lite paranoid.
Jag tror att det finns ett hemligt register på telias kundtjänst som ger telefontöntarna information om min tidigare bakgrund inom företaget och mina lämnade avtryck på denna mörktets plats, följden blir således att jag som tidigare anställd nu straffas för avhoppet från nedsuttna kontorsstolar, kaffeautomater och big brother-mentalitet. Nu är steget till tele2 närmare än någonsin "igen".

Igår kom jag att tänka på en sak under min parabol-sekvens, då jag använde sökinstrumentet så avgav denna ett ljud beroende på hur stark signalen var, jag fann den vara tämligen irriterande och kände verkligen hur det skar i mina öron, detta fenomen är till följd av min tinnitus tillika bullerskada. Jag har efter hörselprov sett att jag har en "dipp" på höger öra mellan 5000-8000 hz, samt att det finns en hel del ljud inne i huvudet med olika styrka och ton. det mest hörbara ljudet tror jag mig har lokaliserat som ett E, Min uppfattning har alltid varit att jag fått min bullerskada från mitt utövande av musik, men igår fick jag en uppenbarelse.

Efter att analyserat just den ton som skar mest i mina öron kunde jag härleda denna till något helt annat än musiken, från ett mycket närliggande fenomen, nämligen den kvinliga delen av Lide´n-klanen. För är det inte så go'vänner att nästan alla för oss kända kvinnor inom denna släkt har ett tonläge, speciellt vid en viss grad av irritation som kan uppfattas som "gäll" för att uttrycka sig milt, det kan även framkalls via sång, företrädelsevis ABBA eller Beatles. Irritationsmomentet har jag under min uppväxt inte varit främmande för att framkalla från både min egen mor och mormor Ingrid. Kan det vara så att exponering för detta under vardagliga händelser, släktträffar, julmiddagar etc kan vara den bidragande orsaken till min åkomma? Vill alltid minnas att jag även varit inom en armlängds avstånd från åtminstonde en av dessa ovan nämda damer. Kan jag med säkerhet bevisa att jag förhållit mig på deras vänstra sida under större delen av tiden så tror jag vi har ett scoop =). För att undvika ett eventuellt upplopp tillika lynschning så bör jag understryka att detta är en mycket tunn undersökning med glimten i ögat...

Dagens I-landsproblem

I går kväll när jag kom hem så upptäckte jag till min fasa att teven inte fungerade. Som ni vid det här laget förmodligen vet så är jag tämligen beroende av att ha en tv surrandes i rummet och känner mig helt avklippt från omvärlden om jag inte har burken igång. Allt sedan Johan monterade den här parabolen åt mamma "jag tror jag också var med", så har det varit dålig signalkvalitet men det har fungerat för min kära mor har inte så höga krav vad det gäller teve, upptäckte nu när vi flyttade in att hon hade cirka fyrtio kanaler varav ettan tvåan och fyran "ibland" användes. Förklaringen låg i att det ett par månader tidigare ringt en "trevlig ung kille" som det hette som lyckats sålt in värsta kanalpaketet i kåken.
 Vid den här tiden igår så funkade ingenting. Jag kände paniken smyga sig på och bestämde mig för att problemet måste vara utomhus, nå'nting måste ha stört signalen för nu ansåg jag den vara sämre än någonsin. Så på med pannlampan, headset till mobilen, skiftnyckel, mössa etc etc och upp på stegen, i ständig kontakt med min ständige medhjälpare Ignalill vred jag på parabolen fram och tillbaka, upp och ner. Framstegen var få, mycket få, signalstyrkan kom ine över 30% många gånger, om jag bara kunde vinkla parabolen lite till... Sagt och gjort, en stadig tvåhandsfattning och ett lämpligt knyck senare såg parabolen ut som en vertikal wok-panna, det vill säga jag slet lös huvudet från parabolen. Turligt nog tog jag mitt förnuft till fånga och intalade mig att jag nog kunde klara en kväll utan televisionens behagliga stimulans.
I morse ringe jag kundservice, fick tala med en herre som inte kunde säga R, ni vet så'na som har förtur till programledartjänsterna på sveriges radio, det vill säga skåningar, mycket sympatisk herre dock som hade en teroi om att den snabba växlingen i vädret resulterat i att fukt inuti parabolhvudet skulle förorsaka sönderfrysning, vi det läget lät allt som en bra lösning och jag köpte den direkt. Efter dagens avslutade arbete så jagade jag rätt på en elektriker som hade en så'n här som man hittar satelitsignal med, samt att jag åkte ner på expert och ställde mig i kö och hamnade efter en förmodligen arbetsbefriad kvinna i medelåldern vars enda uppgift för dagen var att klaga på sony ercissons service och ville reklamera reklamationen eftersom förra gången hon gjorde det så fick hon en ny telefon, nåt åt det hållet var det.
En kvart senare så hade jag ett nytt parabolhuvud i besittning. Körde hem i min nybesiktade caddy som för övrigt inte gick igenom, "noll bromsverkan bak", jag har vetat om det men låtsas som att det skall laga sig själv, det gjorde det inte..
Väl hemma, nu i endast 17 minusgrader gav jag mig på parabolen igen med ingjutet mod. Testade att hitta signal, men det verkade lika svårt som att hitta ett bredband hos telia. Insåg att armen måste vara felriktad, så i bästa drömkåkenanda schimsade jag med min snickarpenna samtidigt som jag drog i ett par självborrande skruv i paraboljävlen. Nu hittade jag signal, samma som igår, men ingen behörighet till några kanaler. Byter huvud och samma sak.
Då ringer jag igen och får tala med en man med Tony Irving-röst. Försöker medans jag håller mig för skratt förklara mina bestyr. Då ber mig dansdomaren läsa numret på parabolkortet vilket jag gör. Nu visar det sig att kortet är gammalt, och har utgått i november och ett nytt har skickats ut även det i november. Vart detta kort befinner sig vet bara min mor, fast jag betvivlar att det finns i besittning av någon människa. det är snarare fastklistrat bakom nå'n faktura från canal digital som sedan länge är kastad =). Tony var nu vänlig och aktiverade det gamla kortet eftersom abbonemanget är uppsagt sedan en månad och det är onödigt att då skicka ut ett nytt. Så nu har jag ett nytt parabolhuvud, en epa-lagad antenn och lite mer innanför pannbenet..

ajaj

Ber om ursäkt för fellänkadet. andwik.blogspot.com och inget annat, det var ju ett kardinalfel av rang som inte skall upprepas, trackback har jag inte hört talas om Anders, upplys mig gärna om detta =).
Ibland slås man av vilken fantastisk ironi man kan stöta på ibland, idag när jag skulle gå på westerluns för att fika med ett par jobbarkompisar så la jag märke till en relativt fet merca, typ 320 4matic av hyfsat ny modell, in åker den på "parkera förbjudetplatsen" och ut kliver en sofistikerad herre och vandrar iväg. När jag så paserar bakom bilen så stod det under nummerskylten "socialdemokraterna västernorrland", så mycket för den solidariteten, han stod precis tväts över vägen där förstamaj-tåget går och skrålar, det tala för sig själv tycker jag...

I morgon ska jag besikta Caddyn, nå'n som vill sätta lite pengar på hur många tvåor det blir? Jag kan med ganska stor säkerhet säga att mina så kallade lysen förmodligen inte kommer att gillas av kugg-ove i morgon, dom ser ungefär ut som om man kastat in dom i blästerskåpet och malt på en bra stund, se'n ser jag med stor nyfikenhet fram emot avgasvärdena, dom kan aldrig vara kurranta, för hur det kan passera så mycket som en liter milen genom en 1.6a på 75 hästar får jag inte ihop i min uträkning, se'n går den som en åkarklippare dessutom. Jag återkommer med resultatet, var så säkra..
over and out..


Efter behag

Likt fabror Melker så översaltade jag fisken lite idag vid matlagningen, annars blev det en helt okej lax med spenat/broccoli/vitlök-sås, kan för övrigt rapportera att tempen ligger på -20.8 just nu och förväntas sjunka under natten, egentligen ska man inte klaga, har precis kollat på Ice road truckers på history channel, vilka jävla grabbar! Dom bangar inte för att stå i minus 42 grader och snålblåst iförd endas keps, på huvudet alltså. Själv känns det som om jag har ett järnspett fastbuntat längs ryggraden vid minus 18, och iochmed att mitt arbete omöjliggör användadet av långkalsonger så får jag gott frysa, det är tur det är bra värme i caddyn, i morse så startade dock inte helvetet. eller det gjorde den men jag hade inget batteri i den, upptäckte också att takräcket fortfarande var avskruvat efter helgens service, det förefaller nämligen så att bilkräket inte går in genom garageporten med cirka en centimeters marginal, fullastad och med ursläppt luft i däcken, så varje gång jag ska in så måste jag bort med helvetet och tillbaka med det se'n, och ofta blir detta någon kall morgon "typ idag", och varje gång är jag på väg in igaraget för att det är mycket enklare in i värmen =), är huvudet dumt så....
Idag när jag stod och lagade middag kom Ingalill trippandes från sin dator och frågade om jag visste att Anders "Wiklund" har en blogg, trots att jag förmodligen hört det förut så har det tydligen ramlat ut ur mitt för stunden ansträngda psyke, detta kom sig som en mycket trevlig överaskning eftersom man där kan erhålla all sorts finurlig och skrattmuskelfrämjande information beträffande kalldrag och hackspettar, jag rekomenderar varmt denna andvik.blogspot.com

Appropå bloggar..
Min käre bror är helt suveränt duktig på det mesta han tar sig för, men han tycker inte om datorer, eller så är det datorerna som inte tycker om honom. Totte, min käre far har ofta uttryckt sin oro om att vår gemensame släkting verkar totalt ignorera allt vad e-post, bloggande och community heter, dock betalar han räkningarna online, men jag menar Nicke Sjödin som är 77 år gammal har ju för fan joinat facebook, eller ansiktsboka' som han säger. Johan hävdar till sitt försvar att förr i världen behövde man fan inga datorer. Jag tror att ska vi planera nå'n trettioårsfest eller nåt åt Johan så kan vi nog göra det online på nå'n blogg för han kommer med all säkerhet inte kolla där..
Det är inte att han inte kan, han bara inte vill, för häromveckan fick jag minsann veta att han tjyvhjälp mamma med att installera bankprogrammet nere i stan. Det kanske är jag som är lurad och springer runt som en skållad iller och hjälper kleti och pleti med datorproblem och han sitter hemma och gör långnäsa, det har jag faktiskt aldrig tänkt på..... =I
Iallafall så tror jag att något som skulle kunna få min käre bror att inte avsky internet lika mycket kan vara Anders blogg. där tror jag vi har hittat ett forum som skulle funka klockrent. vi får jobba på det.
Jag fick iallafall upp köksavloppet igår som hängt likt en lo'brygga över mina axlar det senaste halvåret, det gick över förväntan måste jag säga, i övrigt så skulle jag iväg och göra ett badrum idag men fick planera om eftersom snickarna inte hade hunnit klart, istället började jag jobba på ett annat badrum nere på "byn", och var klar framåt tvåtiden, då åkte jag hem och påtade på lite i garaget, sådana dagar är bra, synd att dom inte generar så mycket klirr i kassan, det verkar te sig så med det här företagandet att kassaflödet är tämligen sporadiskt, ibland går det utav bara fan och ibland går det inte alls, vilket gör att man hamnar på nå'n form av hyfsatnivå. Jag har sagt åt mig själv att jag ska inte bli som dom här snåla småaktiga företagarna "ingen nämd" som alltid klagar på att det går så jävla dåligt, och se'n kommer dom åkandes i en flångny king cab. Det spelar nog ingen roll hur "bra" det går, i slutändan står jag där med fem tusen mindre i månaden än jag hade som anställd men det är faaaaan så mycket roligare =).

RSS 2.0