Konsten att byta en glödlampa.

Genom ett smärre under passerade vår alldeles fantastiska s6:a genom besiktningen häromdagen utan vidare bekymmer. Fick dock anmärkning på vänster helljus som inte fungerade.
Efter att ha varit i den kungliga hufvudstaden hela veckan och tampats med friktionsdäcksidioter och självmordspiloter samt stjärnkvällen igår bestämmde jag mig för att ta halva dagen på kontoret idag och försöka lista ut vad jag gjort den senaste månaden och för att förhoppningsvis kunna kanske evetuellt ta lite betalt för det jag möjligtvis har gjort under den gågna tiden.
Planen föll väl ut och efter att detta var fört till handlingarna hade jag att välja på att städa firmatrucken eller byta helljuslampa på Audin. Valet var enkelt.
Problemet nu var att Ingalill var på jobbet och bilen likaså, men glad i hågen åkte jag ner och knackade på hos dagis och lånade nyckeln av min kära sambo. Väl framme vid bilen vid isande nordanvind kunde jag snabbt konstatera att en v8 nertryckt i en audi inte nödvändigtvis ger utrymme för särskilt mycket service vid strålkastarregionen. Väl medveten om att ishavskylan skulle erövra den lilla uns av känsel det fanns kvar i mina fingrar började jag dock demotera där ute på parkeringen. Första anblicken var dock tämligen positiv därest hela bakstycket på strålkastaren lossades men två snäppen. "men" då heljuset är "eftermarknadskonverterat" till xenon av någon som jag skulle kunna gissa inte har någon som helst tanke på nästkommade lampbytare fanns där inne betydligt många fler kablar än man någonsin skulle kunna tro, vilket inte underlättade arbetet nämnvärt.
Fick iallafall lös lampan och åkte således ner mot staden där jag äntrade mekonomen för att köpa en ny. Tydligen så står det numera inte på lamporna hur många watt dom är på vilket ledde till att jag blev tvungen att vända på klacken, åka tillbaks till Forsse, gå in på dagis och låna nyckeln, gå ut och läsa på drivdonet, gå in och lämna tillbaks nyckeln för att sedan åka tillbaks till mekonomen. Denna gången hade lyckan vänt. 275 kr senare var jag ägare av en ny xenonlampa på 35 watt. Väl på plats igen spenderade jag cirka 20 minuter med att lysa med lampa och skära mig på vassa plastkanter innan jag fick den där j*vla stålbygeln på plats, den lossnade såklart i början av historien och kunde sitta på fyra sätt varav ett var rätt. Och att kolla på andra sidan gjorde mig inte lyckligare då jag med all sanolikhet blivit tvungen att demontera luftburken för att få bort plastkåpan.
Nu kan vi ju gissa om lyset fungerade när jag bytt lampan? det förstår vi ju alla att den inte gjorde, men så bara av en händelse skiftade jag drivdonet från högra sidan "tog 10 sekunder" och viola!!
Och ni kan väl refrängen vid det här laget? Jag gick in på dagis, lånade nyckeln, åkte på mekonomen, etc etc.
Ett drivdon en lampa och 800kr senare så har vi nu två fungerande helljus, vilket med råge är det billigaste jag någonsin kommit undan en besiktning med.
I övrigt så var det stjärnkväll igår på hullsta gård där sociteten i sollefteå och högviltet bland företagarna var på plats, åsså jag. Det är Inte ofta här i världen jag känner mig på fel kant men igår var jag verkligen en katt bland hermelinerna. Eller en Englishman in New York. Det närmaste jag kom en kollega igår det var min forne arbetskamrat och vapendragare Fredrik Söderlinds sambo.
Nu vann jag inget pris igår men det var såklart en ära att vara nominerad. Det enda jag tycker är synd med att jag inte vann är att jag inte fick hålla tal, ni ska veta att researchen och förberedelserna varit gedigna under dom gågna veckorna, Men det får väl bli en annan gång.
Till sist vill jag bara säga: Jag är inte bitter.

RSS 2.0