enka

Eftersom jag har ganska svårt att få dagarna att räcka till så försöker jag i mesta möjliga mån att planera mina förehavanden så att dessa skall fortskrida med lätthet harmoni, tyvärr vill inte verkligheten alltid samma sak som jag.
På lördagen hade jag lyckats lura åt mig ett par timmar för "självstudier", eller underhåll av maskinpark rättare sagt. Jag har sedan i oktober då vi bytte bil hört att två bussningar i bakvagnen på detta "nyförvärv" se'n -92 klonkat vid acceleration, vilket jag misstänker att Ingalill gör när jag inte vet om det... =)
Av erfarenhet vet jag att det finns två typer av bussningar, rätt och fel. De tidigare gånger jag bytt på mina andra Audi's så har jag fått fel, vilket resulterat i en bil hängandes på billyften i flera dagar innan jag fått tag i rätt grejor. Denna gång hade jag dock dubbelkollat en extra gång för att få rätt grejor. Döm om min förvåning när jag än en gång står där med urknackade bussningar och inser att den nya är två millimeter större.
Än en gång svär jag förbannelser över Ernst Andersson över deras totala inkompetens, när jag sedan skall ringa för att få avreagera mig på någon stackars sate så är ju såklart inte butiken öppen på helgen. Det känns som om jag gjort detta förut. minst två gånger. det måste vara De'ja vu.
Så nu står vi där igen, de två timmar jag så hårt arbetat in försvann som en avlöning och än en gång fick jag krypa till korset och skrämma igång svärföräldrarnas 945:a som varit hos oss se'n i våras minst. Mycket bra att ha en extrabil, speciellt en så pålitlig som en volvo 940.nu har den ju sugit sin beskärda del ur Emils plånbok också med diverse luftmassemätarhaverier, bromsoksbyten och härdsmältor i elsystemet, men den fyller sitt syfte och är nog i det närmaste odödlig.
Själv så känner jag mig inte så jätteodödlig just idag, vaknade inatt av att jag hade så fruktansvärt ont i näsan. NÄSAN?
Jag har aldrig förr haft ont i näsan, inte på det här viset. jag kanske petar i den på nätterna utan att jag vet om det.biter ihop gör jag i allafall, det var tji i helvete att knapra vinegum till tevetittandet ikväll.  

Jag håller såklart på att bli förkyld. Trodde man inte behövde vara sjuk när man var egenföretagare, fick som för mig att det ingick i bolagsformen på nått vis. Till min stora besvikelse verkar det som att så är inte fallet. Så nu sitter jag här med ett riktigt moment 22, näsan rinner som ett vårdike men det blir Lena PH om jag försöker snyta mig, "ont det gör ont".
Jag skulle behöva en Whiskey eller möjligtvis en konjak för att lösa upp mina slemhinnor, för det är väl dom som rinner va? kan ju inte vara bukhinnan. Nå'nting med snor var det iallafall. Jag var nog ett sorgebarn på biologin i högstadiet, fast tyskan var kanske värst där jag kallade vår lärarinna för führer, det var kanske inte så bra.
Nu tänker jag iallafall gå och lägga mig och försöka kurera mig inför morgondagen, jag kom precis på att jag svurit i sten åt Johan att vi ska springa i morgon och det känns som jag har använt förkylning som anledning lite väl mycket de senaste månaderna...
//E