Ojdå

Tamefan höll jag inte på att skapa en ny blogg mitt upp i alla enkelklickningar innan jag kom hit, appropå det så har jag tänkt på vilket fruktansvärt mus-slitage det måste finnas ute i världen, dom flesta som varit med se'n internet kom vet ju att får man upp handen där mus.. det där kunde bli jävligt fel.
alltså. När en länk aktiveras av att man styr pekdonet mot det, övergår det i windows förvalda pekdonet över till en symbol av en hand vilket indikerar att man endast behöver klicka EN gång. Detta har dessvärre inte alla "iallafall inte i min närhet" förstått, utan harvar på i sitt Windows 3.11-träsk och dubbelklickar, tänk vilket slitage på vänsterknappen! Och förmodligen så bidrar dessa onödiga dubbelklickningar till ett långsammare internet "eftersom man ger samma kommando två ggr " för oss "riktiga" användare som kan alt-tabba och ctrl alt delete:a" på löpande band. Jag skulle tro att om alla enkelklickade så skulle vi aldrig behöva mer än en uppring anslutning med modem för att klara oss,  och tänk på den globala uppvärmningen!
Hur många servrar står inte och fläskar i sig KWH på grund av dubbelinformation som är helt onödig. Ungefär som när Ingalill ber mig lägga i en tvättmaskin eller dylikt, det spelar igen roll om hon säger det två gånger för jag glömmer ändå...
Dessutom kan jag berätta att givaren till audin som jag berättade om i tidigare inlägg är trasig igen och besiktningen gick åt fanders, så så var det med den turen.
Förhoppningsvis kostar den inte mer än ett par tusenlappar.

Jag hade iallafall skruvarafton igår med mig själv, ååå va tråkigt det var. Det är så mycket roligare att vara två i garaget, man kan liksom byta av varandra när den enas förstånd håller på att försvinna. Iallafall så fick jag mycket gjort, bytte handbromsvajer och olja på audin, bytte olja och fixade lastkännarventilen på caddyn, den ska besiktas på onsdag,
för att citera min bror :asså besiktningen, det är som ett jävla aids-test, man står bara där och väntar på domen.
Ganska bra formulerat tycker jag.

Annars så har jag kommit igång lite grand med kutningen igen, näsan är nästan färdigläkt men igår sprang vi så jag blödde näsblod när jag kom hem, det har aldrig hänt förut.
I morgon så ska jag iallafall ge mig på avloppet i köket, det kluckar på så fort man häller en droppe vatten i slasken och påminner mig om att ju längre jag väntar desto jävligare kommer det att sitta fast när jag väl drar fram  lortgrisen"rensmaskinen" och börjar böka. Nu ska jag återgå till mitt horisontalläge i soffan och leka domare i körslaget, jag röstar på Robert Wells!

Nu händer det grejor!

Jag måste bara flika in med en parentes nu mellan mina arbeten, det gäller min strid mot Telia för att kunna erhålla en ADSL-anslutning som inte går att ha, fast vi har den, fast inte från Telia, fast ändå inte, men likt förbannat kan jag surfa. Jag skrev iallafall den 21:a januari ett "mail" och ställde frågan enligt ovan. Med en raketfart på sju dygn och sex timmar fick jag ett SMS som sa att jag fått svar på min fråga. Naiv och positiv i tanken går jag in på min e-post och öppnar meddelandet, svaret lyder: Vilken adress skall bredbandet vara kopplat till? mvh Telia kundservice....
Jävligt märkligt att Telia inte kan använda sig av 118118 och få fram en adress från ett telefonnummer trots att det var väl dom som startade nummerbyrån i första läget? Hur som helst, förvånad är jag inte. Jag återkommer nästa vecka då jag fått svar.
Nu hinner jag inte med mer för stunden för nu ska jag arbeta...
/ Auf Wiedersehen.....

det var den helgen det...

Hej! I helgen har jag mest varit i garaget, igår skulle jag byta drivknutsdamask på audin, för att ta det säkra före det osäkra så hade jag skaffat, spindelled, p-ändå, och hjullager, det brukar närmligen vara så att jag hittar fem andra saker som behöver bytas när jag väl börjar. och då står man där på lördagen utan grejor. Men nu var jag iallafall förberedd. Efter att ha gjort ett akutbesök på morgonen hos en kamrat som trodde sig ha en vattenskada så satte jag och Benka igång och skruva.
Jag måste förresten berätta en historia om den här "kamraten" jag tänker inte nämna denne med namn men jag tänker berätta sekvensen.
En lördag för ett tag sedan ringer X till mig och är alldeles förtvivlad. "Frugan slet upp mig ur sängen och säger att det fräser innifrån väggen" säger han, "det måste vara nått vattenrör som har gått sönder". Tillägas bör att X:s situation kan jämföras med Björn Skifs i drömkåken, jag tror att dom har haft två vattenskador och en soteld se'n dom flyttade upp från Stockholm för att antal år sedan. Jag sympatiserar därför med denne nyblivne husägare och brukar i mesta möjliga mån hjälpa till på telefon eller på plats när det gäller vvs-mässiga bekymmer. Nu fanns det dock inte tid för funderingar då det lät som ett vattenfall inne i badrumsväggen. Jag instruerade X i att stänga vattnet och att samtdigt kolla om det fanns vatten i värmesystemet så vi kunde utröna vad läckaget kom ifrån, sagt och gjort sprang X ner i källaren, stängde vattnet, sprang upp igen, men ljudet var kvar. Nu började jag fundera på vad som kan ha inträffat. X var i eld och lågor och i full näst intill i färd med att bryta upp väggen, jag försökte få honom att lugna sig och öppna en kran för att släppa på eventuellt tryck i ledningarna men ingenting verkade fungera. Helt plötsligt i all desperation så slutade ljudet. X var nu lite lugnare och jag gjorde klart med honom att jag skulle komma förbi så fort jag var klar med det jag gjorde för stunden. Och därmed slutade vårt samtal. En kvart senare ringer X igen, då visar det sig att ljudet kommit tillbaks strax efter att vi avslutat vårt samtal, nu lät han dock mer lugn på tonen och nästan en aning skamsen. När nu ljudet återkomm så började X leta lite mer vart exakt det kom ifrån, ljudet ledde honom till handfatet, sedan till badrumsskåpet, och i där så upptäckte han att "läckan" var dotterns eltandborste som låg och körde för fulla segel inne i skåpet, vilket framkallde ett ljud som enligt X låter som vatten sprutandes i vägg.. Så mycket har jag inte skrattat på väldigt länge....

Iallafall så gick skruvningen igår väldigt bra och jag och Benka gick senare på eftermiddagen hem till honom och drack en kopp kaffe "kask", och spelade kort, vilket var väldigt länge sedan. mycket mycket trevligt.
Idag har jag och Johan bytt ett hjullager, det som gick bra igår fick vi igen idag, det var väldigt tungjobbat och tog nästan tre timmar. Senare så åkte jag till sta'n och hämtade audin på Ingalills jobb eftersom den skall besiktigas i morgon och i vanlig ordning är jag ute i sista sekunden. Jag gjorde den obligatoriska upptäckten att nummerskyltsbelysningen var trasig, för femtionde gången i ordningen, och inga lampor hemma..... Som tur är så har UNO-X fortfarande öppet i långsele så nu har jag köpt 5v glödlampor för nästan 100 kr, det räcker till två besiktningar till både mig och Johan om vi har tur.
Fick sedan för mig att  jag skulle köra en diagnos på audin med vår fina VAG-COM, det är ett sånt där diagnosverktyg för att utläsa felkoder och nollställa serviceindikatorer etc, fick då fram en felkod på en givare som visade sig justera turbotryck/tändning, och denna var alltså ur funktion. jag norpade lös den och ohm-mätte den men hittade inget fel, gjorde ren den och satt tillbaka den och vips felkoden var borta, vid en senare provkörning så känns det plötsligt som om jag hittat 50 hästkrafter till i bilen. helt otroligt kul, bara därför får jag väl spansk flagg i morgon på besiktningen.....
Nu tänker jag bänka mig i soffan och slöa resten av kvällen.
Adios!

Kapten rödnäsa is my name.

Just nu ser jag fan inte klok ut, mindre än vanligt alltså. Min näsa är alldeles knallröd längst ut på tippen av allt snörvlande och snytande, känner mig som han i reklamen som sitter med bilen full i näsdukar, fast jag sitter i ett kontor fullt i papper.
Insåg till min fasa att det var onsdag idag, vilket ganska självklart gör det till torsdag i morgon. Idag sprang jag inte heller runt Gruvberget, jag kommer få väldigt svårt att hänga på Johan nu, han åker skidor ena da'n och springer nästa. Som tur är så har han mycket kortare ben än mig så han behöver springa två steg på ett av mina så jag håller nog kanske jämna steg ändå bara jag får komma igång.
Blir så irriterad på mig själv då jag kliver upp strax efter sex på morgonen och är tämligen ordentlig, äter frukost, startar datorn, kollar mail, banken, packar bilen och ger mig iväg. Likt förbannar så är klockan åtta innan jag kommer ut på jobb, vilket brukar leda till att jag inte är hemma föränn typ, ja... nu.....
Men jag måste i ärlighetens namn säga att någon morgonmänniska är jag inte, jag nästan kriverade av olust i morse då jag blev tvungen att gå ut i garaget och skruva fast baksätet på audin efter att jag laddat batteriet, det förstörde hela dygnsrytmen. Min bror däremot han kan kliva upp fyra på morgonen och koka kaffe göra matlåda för att sedan åka ut och skotta snö. Jag skulle typ åkt hemifrån i pyjamasen, det vill säga direkt ur sängen och iväg.
Man kan ju fråga sig vilken lustigkurre som har kommit på att man skall kliva upp tidigt som fan för att arbeta hela dagen. säkert nå'n lutersk socialdemokrat som inte tycker om att vara hemma när frun vaknar.....
Skulle förresten beställa bredband idag från Telia, det visade sig att det inte fanns adsl i detta område, samt ingen information om utbyggnad. Undra just vad jag sitter och surfar på just i detta nu då? Hemsidan tyckte att jag skulle fråga Eva "telias låtsasmänniska som svarar i form av text och uppenbara självklarheter", jag tror hon hette Braun i efternamn.
Trots att jag inget hellre skulle vilja än att låta en databank vid namn Eva hjälpa mig med mitt ärende genom att skaka fram nåt jag redan vet i en låtsastombola provar jag att skicka ett mail istället från min icke existerande adsl-uppkoppling. vi får se hur det går...
nu ska jag smörja näsan...
// E

Tajmat och klart in i minsta detalj!

Eftersom jag har ganska svårt att få dagarna att räcka till så försöker jag i mesta möjliga mån att planera mina förehavanden så att dessa skall fortskrida med lätthet harmoni, tyvärr vill inte verkligheten alltid samma sak som jag.
På lördagen hade jag lyckats lura åt mig ett par timmar för "självstudier", eller underhåll av maskinpark rättare sagt. Jag har sedan i oktober då vi bytte bil hört att två bussningar i bakvagnen på detta "nyförvärv" se'n -92 klonkat vid acceleration, vilket jag misstänker att Ingalill gör när jag inte vet om det... =)
Av erfarenhet vet jag att det finns två typer av bussningar, rätt och fel. De tidigare gånger jag bytt på mina andra Audi's så har jag fått fel, vilket resulterat i en bil hängandes på billyften i flera dagar innan jag fått tag i rätt grejor. Denna gång hade jag dock dubbelkollat en extra gång för att få rätt grejor. Döm om min förvåning när jag än en gång står där med urknackade bussningar och inser att den nya är två millimeter större.
Än en gång svär jag förbannelser över Ernst Andersson över deras totala inkompetens, när jag sedan skall ringa för att få avreagera mig på någon stackars sate så är ju såklart inte butiken öppen på helgen. Det känns som om jag gjort detta förut. minst två gånger. det måste vara De'ja vu.
Så nu står vi där igen, de två timmar jag så hårt arbetat in försvann som en avlöning och än en gång fick jag krypa till korset och skrämma igång svärföräldrarnas 945:a som varit hos oss se'n i våras minst. Mycket bra att ha en extrabil, speciellt en så pålitlig som en volvo 940.nu har den ju sugit sin beskärda del ur Emils plånbok också med diverse luftmassemätarhaverier, bromsoksbyten och härdsmältor i elsystemet, men den fyller sitt syfte och är nog i det närmaste odödlig.
Själv så känner jag mig inte så jätteodödlig just idag, vaknade inatt av att jag hade så fruktansvärt ont i näsan. NÄSAN?
Jag har aldrig förr haft ont i näsan, inte på det här viset. jag kanske petar i den på nätterna utan att jag vet om det.biter ihop gör jag i allafall, det var tji i helvete att knapra vinegum till tevetittandet ikväll.  

Jag håller såklart på att bli förkyld. Trodde man inte behövde vara sjuk när man var egenföretagare, fick som för mig att det ingick i bolagsformen på nått vis. Till min stora besvikelse verkar det som att så är inte fallet. Så nu sitter jag här med ett riktigt moment 22, näsan rinner som ett vårdike men det blir Lena PH om jag försöker snyta mig, "ont det gör ont".
Jag skulle behöva en Whiskey eller möjligtvis en konjak för att lösa upp mina slemhinnor, för det är väl dom som rinner va? kan ju inte vara bukhinnan. Nå'nting med snor var det iallafall. Jag var nog ett sorgebarn på biologin i högstadiet, fast tyskan var kanske värst där jag kallade vår lärarinna för führer, det var kanske inte så bra.
Nu tänker jag iallafall gå och lägga mig och försöka kurera mig inför morgondagen, jag kom precis på att jag svurit i sten åt Johan att vi ska springa i morgon och det känns som jag har använt förkylning som anledning lite väl mycket de senaste månaderna...
//E

Ordning på torpet

Nu jävlar i min lilla låda har jag fått ett kontor! Kan förtälja till släkten att jag fortföljer Stor Erik "Dan"'s spår genom att använda det gamla skrivbordet "det vilar en förbannelse över det här skrivordet!" skrivbordet. Just nu ser det inte så farligt ut, men jag kommer ihåg min barndoms dagar då man stoppade in huvudet i morfars kontor och verkligen såg förbannelsen vila, eller den snarare rådde, det enda som fanns någolunda åtkomligt var den gröna skrivmaskinen. En dag då morfar var på bra humör så sa han åt mig, Sätt dig i henne', alltså hoppa upp i mitt knä. Lydig som jag var cirka fem år gammal så gjorde jag som han sa, något tveksam då man ofta råkade ut för nå'n typ av uppkastning i luften eller uppochnervändning om det ville sig riktigt väl. Denna gång verkade det dock som att jag skulle få hjälpa honom att skriva på den gröna gamla skrivmaskinen som var i samma färg som Ford Granadan dom hade, den knackade lika mycket också tror jag. Hur det än var så fick jag efter noga instruktioner trycka på den ena knappen efter den andra och efter en liten stund så fick jag hoppa ner. "Gå å vi's mamma de hänne" sa han. Nu kommer jag inte ihåg om det var mamma karin eller mormor som jag gav papperet för att få förtäljt vad detta viktiga dokument kunde innehålla. det stod
"Emil Engström, född på en stubbe i skogen med en yxa i handen", lite busig var han allt gubben.
Tror att det var veckan efter jag lärde mig läsa i ren protest så jag inte skulle gå på den niten igen...
Då sitter jag alltså än en gång vid detta skrivbord, det ser likadant ut förutom en skum fläck av nå'n hårfärg/glitter som jag tror sara är skyldig till. Se'n luktar det DATE-parfym också, det är nog inte heller morfars...

Korvgubbar och Snåljåpar

Nu har det varit lungt på bloggfronten ett par dagar, detta innebär inte att dagarna varit händelselösa, skulle vilja påstå att ju mer man har att göra desto mindre blir bloggfrekvensen. Har iallafall varit till sundsvall och handlat upp halva IKEA, läs mer på http://spunkygecko.blogg.se/, Ingalill har kolla på alt krimskrams som vi köpt. Jag måste vara världens mest lättlurade person. Vi hade innan resan bestämt vad vi skulle köpa för bord och stolar till vårt kök. en något dyr affär tycker jag, 5000 är väl egentligen inte mycket för en köksmöbel med tillhörande stolar, men i min lilla värld så är 5000 så mycket mer. Nya bromsskivor fram till audin, ett gäng nya effektpedaler, en hiskelig massa verktyg eller nåt annat roligt och onödigt. Nu har jag inte riktigt mandat att tycka riktigt så då det är en person till som skall bo och trivas här så jag nöjde mig glatt med att vi hittat ett  bra objekt som såg ut att passa i vårt kök. Men när vi kommer fram och börjar syna grejorna "live" så ser vi ett par stolar som vi tycker är MYYCKET snyggare "även Ingalill", och det bästa av allt 100 kr billigare, STYCK! Det nöp till i Emils allra snålaste snålnerv och jag ger mig den på att jag skulle kunna övertyga nästan vem som hellst att den biligare stolen var mycket finare. Det känndes iallafall som jag lurat herr kamprad på en hel månadslön då det i själva verket var 600 kr, men det gäller att finna lyckan i det lilla =).
När vi sedan kom till kassan så stod det en man framför oss i kön, jag tyckte det tog en förfärligt lång tid för honom att utföra sina ärenden, men eftersom jag vet att jag alltid hamnar i Uttråkad pensionär/rabbatkupongskassan så blev jag inte förvånad, ehuru blev jag förvånad när jag såg vad som försegick, Mannen i fråga måste ha varit korvhandlare eller pizzeriaägare för ut ur hans jackficka fiskade han ut en sedelbunt vars tjocklek måste varit minst 6 centimeter, med enbart hundralappar, och jag tror inte han var hantverkare för dom har bara femhundralappar, "har jag hört..." Den totala summan av hans affärer överskred 10 000, den stackars kassörskan blev inte mindre stressad när hon tappade bort sig mitt i räkningen och fick börja om. Som tur var så såg en vänlig herre min misströstan och gav mig ett exemplar av dagens tidning som jag lyckades plöja igenom innan det var min tur. Väl hemma så kan vi nu konstatera att emballaget av sex stolar, ett köksbord, lite andra saker fyller visst upp en hel tvättstuga.

Idag har vi försökt fått ordning i vårt kaos, har dragit kabel till hemmabiohögtalarna, skruvat ihop möbler, bjudit Pappa och Anki och Johan på middag. Efter maten ganska precis så ringde min telefon och jag blev tvungen att åka ut på ett riktigt söndagsjobb, värmeläcka i en källare i en hyreskåk, så där försvann tre timmar på min söndag. När jag sedan kommer hem och ska fortsätta med mina sysslor så ser jag att min nästan allt för snälla bror har dragit klart alla kablar, kopplat in alla högtalare, sorterat dvd-hyllan, burit in vardagsrumsbordet etc etc, helt suveränt! Det är allt bra att ha en Johan..
G'natt!!


Kära dagbok

Salve!
Började dagen med att skriva på fyrtiotvå papper beträffande husköp, lagfart, huskonton, bottenlån och toppenlån...
Det gick ganska snabbt och smärtfritt förutom att min mamma inte kunna förlika sig med tanken att jag är myndig och bestämmer själv hur jag ska skriva min namnteckning..
Kom på grund av bankmötet cirka tre timmar sent till arbetet som i dagarna än en gång består av att montera värmepump, konstigt nog har jag än så länge inte tappat motivationen när det gäller dessa arbeten, trots att jag monterat typ 170 st, jag slutade räkna nå'n gång vid 105 och då var jag i helgum hos Jord Eriksson vill jag minnas. Hur som helst så är aldrig ett pannrum likt det andra, och speciellt inte detta.
Jag kan inte förstå hur jävla illa vissa installationer kan se ut, man måste antingen ha jävligt bråttom eller verkligen ärligt ignorera slutresultatet då ett kopparrör på 2 meter lutar 3 cm. Nu är man ju ingen ängel själv men jag försöker iallafall in i det sista att göra ett så snyggt abete som möjligt. Funktionen är iofs nästan alltid den samma hur det än ser ut men pröjsar man dyra pengar för ett arbete så skulle man ju vilja att det ser bra ut? jag skulle vilja det iallafall.
Hur det än var så hade jag en elektriker med mig idag som jag aldrig jobbat med, trevlig karl ända tills han bröt sönder termostaten till elpatronen, detta resulterade i en extra resa till sollefteå för mig så jag fick ihop mina 16 mil idag också. två timmars bilåkning, sju timmars arbete.
Fick för övrigt veta att jag har fått fulla ansvaret för att få igång alla teveapparater, surroundsystem och stereoanläggningar vid morgondagesn flytt, vilket jag mycket gärna gör istället för att packa in tallrikar i skåp. Enda problemet är att jag är otrooooligt effektiv när jag börjar koppla in sånna saker, lite för effektiv. Jag personligen har aldrig sett några problem i att ha en "provisorisk" kabel över vardagsrummet i ett par veckor bara för att "testa". Jag gör det "sen" är ett ganska bra argument. Nå'nting säger mig att mitt kära lilla yrväder inte tycker samma sak. Jag ska därför imorgon nå'n gång mellan mitt frenetiska arbete och ständiga bilåkande försöka skaffa lite kabelkanaler, klammer, högtalarkabel och en busslast med tålamod. Det jävliga är att om jag nu är duktig och gör ett riktigt jobb så kan jag sätta bocknyckeln på att inom sex månader så ska tapeter och lister bort till förmån för nya trendiga dito. Hur som helst ska det bli fantastiskt roligt =).
Nu ska jag sova efter en lååång dag.
// over and out!


Bredband och kärringj**lar

Hej alla glada. Idag har jag åkt bil, mycket bil. Totalt har jag åkt 20 mil och kanske jobbat effektivt 2 timmar. I min dumma enfald trodde jag att jag skulle kunna jobba igen lite imorgon istället, käppen i det hjulet bestod av att vi ska på banken i morgon "vuxenpoäng" och skuldsätta oss för tid och evighet "ännu mer vuxenpoäng!!". Banker har tydligen någon gräddfil eftersom dom inte öppnar förrän kl 10, och stänger klockan 2, vad gör dom resten av tiden? Jag betvivlar att dom sitter med monokel och räknar pengar. Jag tror inte ens att det finns pengar på banken numera, dom printar nog dom direkt..
Hur som haver så har min mor lagt ut på enteprenad att flytta hennes telefon och bredband, jag hade tydligen lägsta anbudet och fick jobbet som flyttansvarig.
Vi har i vår familj sedan 1996 på den tiden vi hade windows 3.11 och netscape 3.0 haft TELE2 som ISP, och jag har sedermera varit aktiv motståndare mot Telias bredbandstjänst efter min sex månader långa tvångskommendering på deras kundtjänst.
Till följd av detta har jag alltid försökt varit vänlig med dom stackars människor som sitter och svarar på alla klagomål, för ingen sitter i telefonkö i x antal minuter för att berätta för supporten hur jävla bra jobb dom gör, iallafall inte under min tid på arbetet. Nu var jag kanske inte världens mest muntra och klämkäcka "kommunikatör" alla gånger, men jag var ärlig!

Naiv som jag är ringde jag tele2:s kundtjänst för att anföra mitt anvisade uppdrag i tron om att det skulle bli en enkel match.
'Eftersom det finns en bredbandsanslutning på min mammas nummer och vi skall ha en anslutning på vår, så tycker jag att den person som skall åka ut och koppla ur mammas bredband i telestationen kan väl liksom dunka dit vår anslutning istället för att måste skicka dit samma gubbe två gånger med ett par veckors mellanrum för att göra samma jobb. Mina tankar om effektivisering i tidigare nämnda telecomföretag fick direkt nedslag av den något sömniga personen på andra sidan luren.
Tillslut gav jag upp alla försök att lyckas förminska vår kommande internetlöshet och begärde flytten som jag ringde för i första början.
Då visar det sig att i vårt digitaliserade samhälle så kan man inte "från tele2:s sida" fixa en flytt digitalt "det kunde telia 2001 för övrigt" utan människan måste skicka ett papper manuellt vilket skall ifyllas av berörd person, sedan skickas tillbaka till tele2. Denna operation kommer förmodligen ta minst en vecka, flytten tar senare ytterligare två veckor.

Droppen i min lilla bägare var dock när jag lyckats övertyga headset-hyndan att vårt telefonnummer existerade var ett Telianummer, då vänder röstläget, tonfallet blir nästan hotfullt och frågar spydigt om hur hon skulle kunna hjälpa mig då?
Summan av allt blev att jag nu sitter med ett trådlöst bredband "telia" och en förmodad beställning av telefon, bredband, teve, från samma företag. Så mycket för mina gamla värderingar.... Dit det bär dit bär det....

Jag ska fan börja BLOGGA!

Som den vise sa.
Jag har många gånger på senare tid tänkt att jag skall börja skriva dagbok eftersom det är kul att titta tillbaka och se vad man har gjort. Men för det första så ser jag knappt själv vad jag skriver och sedan är det väl inte så j**la kul att skriva för sig själv. Det är väl roligare om nå'n annan också läser det man skriver. Så tanken slog mig nu när min systers blogg "vilket fruktansvärt dåligt ord för övrigt, låter som nåt
man gör om man ätit nåt dåligt, men den spar vi till ett senare tillfälle".

Jo! Min systers blogg har vunnit stor popularitet inom familj och släkt och därför tänkte jag att det kan ju vara ett bra sätt för intresserade att veta vad jag sysslar med, dessutom om man skriver och inte pratar så undviker man nästan helt missförstånd med Sianser, fruktkorgar, och cyklande bilmekaniker från Hackås. Innan jag börjar så vill jag bara förtydliga att denna typ av kåseri är för mig inte någon ovanlighet. på den gamla goda tiden då vi hade uppringd anslutning och pentuim 2:or och ordet blogg inte existerade så framförde jag med god framgång mina tankar och funderingar på internet bland vänner och ovänner.. Nog om detta...

Uppdateringsfrekvensen på denna blogg törs jag inte sia om  i nuläget då min fritid känns tämligen begränsad för tillfället.. men jag skall försöka sammanfatta mig lite kort om vad som händer i mitt liv. Detta sket sig ju på en gång eftersom jag uppenbarligen spottat ut ett a4 innan jag ens börjat. Håll till godo.

Senaste dagarna har varit väldigt omvälvande både fysikt och psykist, eftersom vi flyttat åt min kära mor. Jag och Johan bar skåp, inte barskåp, utan tunga skåp som härstammar från hedenhös, en sanslöst massa kartonger, soffor, och en hel del annat. Och mellan dessa kraftprov spikades det lister och duttades med målarfärg i huset som vi flyttade ut min mor ifrån.
Tanken är att jag och min kära sambo skall köpa detta hus på torsdag "om vi får för min syster" tsssss.... Det ska bli otroligt skönt att få 160kvm att röra sig på istället för 48 innefattande en pysselbutik, fn bara två ödlor och en sköldpadda, sex gitarrer, fyra datorer, 500 petflaskor och en tekokare. Vi ska börja flytta härifrån "lillstuga" på fredag, ska bli skönt att få bära lite grejor, det var ju ett tag se'n nu.. =))"

Nu har jag precis kommit hem från mammas jättefina lägenhet nere på storgatan, vi körde ner de sista grejornai eftermiddag  se'n skulle jag och mamma äta pizza tänkte vi.
Jag ringde och beställde och åkte således också för att hämta tidigare nämda maträtt. Problemet var att när jag kom tillbaks och skulle börja äta så var min pizza bara en degbit med kebabkött, inget annat. Tanken var att det skulle vara färska grönsaker, kebabsås, och annat gott men ICKE!
Efter att än en gång kastat förbannelse över pizzerian " Nej det är inte första gången det händer, förmodligen inte sista" bestämde jag mig för att åka tillbaks. Sagt och gjort. Jag traskar ner på gatan, tar bilen och åker tillbaks. lämnar in pizzan och frågar sarkastiskt om detta är nå'n GI-pizza. Mannen bakom disken vänder sig om, skriker något jag inte förstår åt en annan stackare inne i köket som jag tror skyllde på nå'n annan. det lät i alla fall så fast jag inte förstod vad han sa. Jag blev ombedd att vänta. vilket jag inte ville göra eftersom mamma hade sin pizza klar  för ätning i lägenheten. Jag ropade åt mannen som försvann med min pizza längre in i fritösoset att slänga på lite grönsaker och sås så jag kunde äta mens pizzan fortfarande var över rumstemperatur. Då händer nått jag inte förstår.
Jag ska tydligen få en till pizza. Varför vet jag inte då jag i detta läget nästan inte ens ville ha den pizza jag först beställt, men den ettrige mannen med förkläde spänner ögonen i mig och säger åt mig att sitta ner och vänta i två minuter...
Jag sätter mig ner och väntar men jag VET av erfarenhet att två minuter på pizzeriaspråk är närmare sju, då "det tar cirka tio minuter" i själva verket är tjugo. Mycket riktigt, cirka två Celine Dion-låtar senare står jag med två pizzor i handen åter på väg till min mors nya lägenhet, fullständigt oförstående om varför jag nu har två flottmonster i handen...
Hur som hellst den andra ligger nu i papperskorgen i hörnet på knivskärargränd/storgatan om någon är intresserad...

// Ciao

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0